Maktmissbruk i nyhetsskugga

 

Barbro Hedvall

Nyligen fick Sverige och Polen EU:s klartecken att forma ett östsamarbete liknande den Medelhavsunion som franske presidenten Nicolas Sarkozy bildat. EU:s östsamarbete ska bland annat omfatta länderna i Kaukasus - Azerbajdzjan, Armenien och Georgien. Av dem har Armenien fått relativt ringa uppmärksamhet av väst. Landet ligger vid sidan av gas- och oljeledningarna mellan Kaspiska havet och Europa och konflikten kring Nagorno-Karabach har gjort Armeniens läge utsatt (se nedan Fakta1).

Detta kan möjligen förklara, men inte ursäkta, de brister som den armeniska demokratin uppvisar. I vintras hölls presidentval som ifrågasattes av oppositionen. Detta ledde till demonstrationer och till slut till ett våldsutbrott med dödsoffer, arresteringar och undantagstillstånd. (se nedan Fakta2).

Under själva valet fanns valobservatörer och efter oroligheterna gjorde Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter ett besök i huvudstaden Jerevan. Deras rapporter talade om övervåld, tvång och skrämsel från den sittande regimen.

Något omval blev det emellertid inte. Den sittande regimens tryck har inte minskat. Om detta vittnade en grupp kvinnor, politiskt aktiva och journalister, som just nu gästar Sverige (se nedan Fakta3). Deras främsta oro gäller de politiska fångarna. Ett 70-tal personer har dömts eller väntar på rättegång enligt paragrafer snarlika de turkiska om "förtal av turkiskhet". Bland dem är en före detta utrikesminister och tre parlamentariker, en chefredaktör och ett antal vanliga demonstranter. Tre års fängelse är det vanligaste straffet för dem som redan fått sina domar.

Atmosfären av oro och hot har bestått efter vinterns oroligheter. Så har ett hemligt dokument med order om övervakning och avlyssning av vissa oppositionella av en tillfällighet blivit känt.

Den armeniska regimen har många motbjudande drag, men ändå ska den inte isoleras. EU:s nya östsamarbete borde kunna bli ett stöd till dem som söker omsätta de demokratiska principerna i verkligheten. Vad det däremot absolut inte får betyda är att kritiken av regimen mildras. Tvärtom: ökad öppenhet och stöd till utvecklingen kan förhoppningsvis hindra valfusk och våldsövergrepp.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=861823

DN och Skribenten har tradition att strunta i fakta och  har  syfte att förneka  fakta.

Fakta1: Befolkningen i Karabach -området fram röstad av armenisk majoritet den 27 februari 1988 att området skulle återlämna till gammal moderlandet, dock folk viljan avvisade både makthavarna i Azerbajdjan och högsta Sovjet.

Dödandet av flera hundra armenier som bodde i staden  Sumgait i azerbajdnan var gnistan till kriget. Armenier har förstärkt motståndarsidans våld genom att peka på att det azerbajdjanska våldet  kan härledas tillbaka ända till medeltiden, och har understrukit sin historiska rätt till Nagorno-Karabach genom att hänvisa antingen till Stalins godtyckliga gräns områdespolitik eller till att set karabachska bergsområdet sedan medeltiden utgjort en fysisk och kulturek tillflyktsort för ett ständigt utrotningshotat armenisk folk.

Fakta2: Armenian går till val var fjärde år med olika parti med olika åsikter som alla andra demokratika länder. Opposition i senaste valet avvik från flera tillfäle som polisen tog åtgärder, och gjorde sitt plikt. Jämför med polisens insatser i Götborgs kravaller.

Granländer som Azerbajdjan med president Elham Aljev, som ärvde kronan efter sin far gamla KGB chefen Store Aljev. Georgien med nedtryckt opposition och  tar våld med andra folkgrupper skappar oro och krig mellan grupper och belönas från Sverige med 400 miljon Dollar och från EU med miljarder. Turkiet med sitt lång historia mot andra folkgrupper och vi minns Hrant Dick´s mord och hotet mot nobelpristagren Orhan Pamuk. Om detta är demokrati!!?? jag …

Fakta3: Politiskt aktiva och journalister, som just nu gästar Sverige … varför så hemligtfull och varför dem syns inte; vilka har bjudit detta folk!!?? för att för bara par vecka sedan Armenien’s utrikesminister hade Sverige besök;  och han blev inbjuden till ett mötte med andra armenier i Sverige med underbart vänligt atmosfär. Vad är detta för ett opposition som undviker att träffa sina landsmän och  kan inte säga sitt mening till eget landsmän och gömmer sig bakom främande elemneter??

Detta artikel är fullständigt ensidig och  skribenten har avsiktligt försöker förstöra relationer mellan folkgrupper.