BBC News, Anjar. Armenier i Libanon.

 

Lucine, hennes dotter Madlen och hennes barnbarn Lale Lucine (till vänster) ser ingen anledning att ens lära sig arabiska i hennes hemstad i Anjar I centrum av byn Anjar, en enkel vit monument till kristna martyrer nedskärningar i den blå himlen.
"Detta är våra hjältar," Yessaya Havatian säger, eftersom hans finger spår av lockigt bokstäver huggen i vit sten av monumentet.
Han läser upp namnen på 18 armenier som dödades av turkarna på 1915 och är begravd i Libanon.
"Vi tog sin aska med oss när vi kom till Libanon, två av mina släktingar är bland dem, tillägger han.
I början av 20th Century, hundratusentals flyktingar kom till Libanon fly massmorden på armenier i osmanska Turkiet.
Under åren har armeniska samfundet blev en integrerad del av Libanon olika demografiska och politiska landskapet, men också lyckats att bevara sitt språk och traditioner.
Armeniska är fortfarande det viktigaste språket som talas i herr Havatian familj. Hans mor, Lucine, minns kommer till Anjar som en 12-årig flicka.
"Det var inget annat än öken här. Vi bodde i tält som vi byggt vår egen by, säger hon.
Hennes rynkiga ansikten lyser med stolthet som hon tillägger att 70 år senare är hon fortfarande inte talar ett ord arabiska.
"Vad behöver jag för arabiska för?" hon smirks dismissively. "Om de vill tala med mig, de ska lära armeniska."

Armenians jump Lebanon's divide . By Natalia Antelava. BBC News, Anjar

Lucine, her daughter Madlen and her granddaughter Lale Lucine (left) sees no need even to learn Arabic in her hometown of Anjar In the centre of the village of Anjar, a simple white monument to Christian martyrs cuts into the blue sky.
"These are our heroes," Yessaya Havatian says, as his finger traces the curly letters carved into the white stone of the monument.
He reads out the names of 18 Armenians who were killed by the Turks in 1915 and who are buried in Lebanon.
"We brought their ashes with us when we came to Lebanon, two of my relatives are among them," he adds.
In the early 20th Century, hundreds of thousands of refugees came to Lebanon fleeing the mass killings of Armenians in Ottoman Turkey.
Over the years the Armenian community became an integral part of Lebanon's diverse demographic and political landscape, but it also succeeded at preserving its language and traditions.
Armenian is still the main language spoken in Mr Havatian's family. His mother, Lucine, remembers coming to Anjar as a 12-year-old girl.
"There was nothing but desert here. We lived in tents as we built our own village," she says.
Her wrinkled faces lights up with pride as she adds that 70 years on, she still does not speak a word of Arabic.
"What do I need Arabic for?" she smirks dismissively. "If they want to talk to me, they should learn Armenian."

Se BBC´s rapport från Anjar.